Skriva av mig lite känslor..


"Kliniska symptom vid medfödd CMV-infektion

Det flesta nyfödda CMV-infekterade barnen (70–90%) har inga symptom. Övriga (10–30%) har symptom som kan variera mycket, både i omfattning och grad. Vanligt är för tidig födsel, tillväxthämning, förstorad lever och mjälte, påverkan på blodbilden, ögonförändringar med inflammatoriska härdar eller starr samt hörselnedsättning.

Ogynnsamma tecken i nyföddhetsperioden för den fortsatta utvecklingen, är mikrocefali (onormalt litet huvud), avvikande hjärnröntgenfynd samt CMV-DNA (viruspartiklar) i hjärn-/ryggmärgsvätskan och ögonbotteninflammation. 

Cirka 15–20% av barnen som smittats med CMV-virus kan dessutom få bestående neurologiska symptom, orsakade av de skador infektionen medfört på hjärnan. 
 
Vanliga symptom är varierande grader av utvecklingsstörning, autism, CP, epilepsi, dövhet och ibland synnedsättning. Symptomen kan förekomma dels i olika kombinationer, dels som enskild funktionsnedsättning.

Om infektionen inträffat tidigt under graviditeten blir skadorna på fostrets hjärna större. Av 80–85% som smittats under graviditeten, men som inte har några symptom vid födseln, kan några procent senare få en hörselnedsättning. Om också inlärningssvårigheter kan inträffa vet man ännu inte säkert, eftersom det finns delade meningar om detta bland forskare."

Lucas är född för tidigt med tillväxthämmning, fick CMV i tidig graviditet vilket också orsakade en ganska omfattande missbildning i hjärnan som i sin tur påverkar synen än så länge men risken är stor att det kommer påverka betydligt mer och nu vid sista läkarbesöket finns en misstanke om förstorad lever.

Jag är arg. Ledsen. Förtvivlad. Allt jag vill är att min son blir så bra som möjligt. Lätt att man tycker synd om sig själv och känner självömkan. Men nej! Det är Lucas jag känner medlidande för och fäller tårar för. Men jag ska ägna hela mitt liv åt att göra hans liv så bra som möjligt.
RSS 2.0